wallenmaria

Saknar mina fina vänner nå fruktansvärt mycket. Allt var lättare förr tror jag :(


Du kommer bittermaria tillbaka och klagar igen, December skulle vara den bästa månaden på året men känns precis lika tråkig som alla adnra månader, suck! Förstår inte att det alltid klankas ner på mig. Jag är så himla liten, klen och dum! Men vet ni vad, jag är inte det LÄNGRE!! Jag är 21 år, bor i en bostadsrätt, ny stor bil, fast jobb, sambo som jag gör allt för, vuxna saker men allt ni ser är tjejen ni lärde känna för flera år sedan. Jag växte upp och jag klarar mig fint på egen hand. Visst festades det en hel del men jag var 18 år och allt var nytt, men det är den tiden man ska lära sig av sina misstag och jag levde livet under mitt studentår och året efter men efter det slutade det nästan helt. Jag hade ingen pojkvän under några år och då umgicks jag med mina vänner och gick ut och festade men so what det gjorde alla andra också! Jag kan inte heller rå för att jag är klen, är inte klenaste människan i världen men jag klarar mig fint ändå ska ni se. Att man inte ens kan se att jag växer som människa känns frustrerande, börjar tvivla på mig själv att jag ska klara av saker. Känns som jag alltid måste bevisa saker för folk varenda ***** dag! Börjar bli tröttsamt.
Tack och lov har jag mina fina vänner men ni andra då. Har ni inget bättre för er än att klaga på varje sak eller såga kommentarer om allt jag gör. Sätt er in i min situation och tänk hur det skulle känns att så fort ni har något att berätta som har gjort er glad så kommer alltid en kommentar som slår en tillbaka direkt. Känns ganska ofta så men jag försöker att inte lyssna och le istället men ibland går det inte.

Älskar min Johannes, min familj och mina vänner som är underbarast i världen men ni andra ägnar jag efter denna dag inte en tanke längre. Ni kan säga vad ni vill men av mig får ni aldrig något tillbaka igen. Hoppas ni mår bra av att såra människor och ibland kanske man ska tänka på vad man säger till folk. Ord sårar faktist när man hör det om och om igen.




I won't let you go <3